torsdag 6 november 2014

insnöad

känner jag mig nästan...

Dessutom har vi haft elavbrott både i går och i dag.
I går hela tretton timmar, i dag bara två.
Dessa avbrott har gjort att jag i dag verkligen uppskattar den elektriska uppfinningen. Tänk att få el till olika manicker bara genom att trycka på en knapp eller att stoppa in en mojäng i två små hål i väggen...

I går när det naturliga ljuset återvände såg jag hur insnöad jag egentligen var.
Allt runt omkring mig lyste vitt.
Det spelade ingen roll vilket fönster jag än tittade ut genom. Hela min värld runt vår stuga var inbäddad i en vit massa.
Inbjudande såg det ut och gör det fortfarande men om man bara ägnar en liten blick på temperatur mätaren så kommer verkligheten fram.
Det är kallt, isigt, snöigt och eländigt...


Visserligen är det oerhört vackert när solen visar sig. Det måste även jag medge.
Vackrare utsikt får man leta efter. Men fortfarande känns det för kallt för att jag ska få någon lust att sitta där.
För det är ju det som allt handlar om när jag ska ut.
Jag ska sitt någonstans på min rumpa. Oberoende av om jag vill det eller inte.
Till det känns inte snö och kyla speciellt lockande...




Det är ju detta med att acceptera min lott i livet som kommer fram med jämna mellanrum. Acceptera att livet kom att bli som det blev.
Acceptera att jag inte längre kan göra allt det där som jag gjorde förr utan får vara nöjd med det jag klarar av i dag.
Tänk om jag förr hade fattat hur det skulle bli. Då skulle jag ha gjort allt så mycket annorlunda!
Då skulle jag ha tagit tillvara de möjligheter som gavs mig att upptäcka nya saker men som jag kastade bort. Då skulle jag...
... eller också inte...

Jag är inte alls säker på att jag ändå hade gjort något annorlunda. Jag tror nämligen att vi människor är funtade så att vi inte fattar och förstår att ta vara på oss och våra liv.
Vi bara jagar på och tror att allt ska bli bättre sen...

Sen när vi gjort detta eller detta så kommer allt att bli så bra. Tror vi.
Men så är det inte!
Oberoende av hur vi har det så är det NU vi lever och NU som livet ska levas. Varken tidigare eller senare utan just nu.
Ta vara på den tid du har I DAG!!!


Det är min önskan och bön för min dag att jag kan leva den just i dag...

Därför tog jag mig i kragen och bakade några sirapslimpor i dag efter alla elavbrott.
Jag brukar baka sirapslimpor till julen men eftersom naturen ser så jullik ut tyckte jag det passade bra att baka redan i dag...



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar